Landhöjningskust
Till mångfaldsobjekten på landhöjningskusten hör skogarnas och torvmarkernas successionsserier, små sjöar och flador inklusive närliggande skog, strandängar och mader samt trädbevuxna vårdbiotoper. Landhöjningen medför att skogarnas trädslagsförhållanden, markvegetation och ståndortstyp förändras kraftigt.
Ett typiskt drag för successionen i skogarna och torvmarkerna på landhöjningskusten är att bördigheten sjunker i takt med att marken utlakas eller torvskiktet växer i tjocklek. Skogarna och torvmarkerna i olika utvecklingsskeden bildar unika naturtyper som är kännetecknande för norra delarna av Östersjön och vars tillkomst och utveckling är helt beroende av landhöjningsdynamiken.
De mångsidiga helheter som skogarna och torvmarkerna tillsammans bildar är viktiga objekt med tanke på mångfalden. Skogens olika utvecklingsstadier är sammanflätade med jordmånen och den lokala topografin och där finns ofta andra naturtyper som är kännetecknande för landhöjningskusten.
Främsta livsmiljöer:
- Successionsserier i naturtillstånd i skogarna på landhöjningskusten
- Successionsserier i naturtillstånd som bildas av skogarna och torvmarkerna
- Enstaka livsmiljöer på landhöjningskusten som är betydelsefulla för mångfalden: lundar, gamla moskogar med stort inslag av död ved, delar av successionsserier i naturtillstånd i skog och torvmark, lövsumpskogar, trädbevuxna torvmarker, skogar i närheten av torvmarker och småvatten vars vattenhushållning är i naturtillstånd, trädbevuxna vårdbiotoper, solexponerade ås- och dynmiljöer
Objekt som kräver naturvård eller har utvecklande strukturella drag:
- Landhöjningskustens trädbevuxna vårdbiotoper med angränsande strandängar
- Skogar och torvmarker vars vattenhushållning har förändrats men kan återställas
Förekomst:
Landhöjningen inverkar på skogarnas och torvmarkernas struktur ända ned till Skärgårdshavet och Finska viken. Mest representativ är dock landhöjningskustens natur i Bottenviken och Kvarken. Bara här finns de heltäckande successionsserierna som bildas av skogarna och torvmarkerna och som är attraktiva för METSO-handlingsplanen.
Enstaka skogs- och torvmarksobjekt samt skogar intill småvatten i olika utvecklingsskeden förekommer också längs sydkusten.