Solexponerade åsmiljöer

piennarpaahde2P1015879
Arterna i solexponerade åsmiljöer behöver öppna miljöer och naturvård. Ersättande livsmiljö längs en åsväg. © Foto: Kimmo Syrjänen

 

Väsentligt för mångfalden i solexponerade åsmiljöer är att trädbeståndet länge varit glest, vilket har garanterat tillräckligt med sol och värme. Bestånd av det här slaget finns förutom i åssluttningar också på sandiga åsmoar, i skogar på sanddyner, nära sandstränder och på glesa och trädlösa miljöer på åsar, som förorsakats av människan. Solexponeringen är som störst på områden som vetter mot sydost och väst.

Klass I

• Miljöer med många för solexponerade miljöer typiska växter och/eller andra typiska arter för solexponerade miljöer.

• Solexponerade sluttningar eller sandiga åsmoar med glest trädbestånd.

Klass II

• Tidigare solexponerade åsmiljöer med försämrat artbestånd som håller på att växa igen på åsområden med mångsidiga artbestånd, skogar på sanddyner eller nära sandstränder.

• Ersättande livsmiljöer för hotade artbestånd inom solexponerade miljöer.

Förekomst: Solexponerade åsmiljöer förekommer i hela landet, men de mest betydelsefulla objekten med tanke på artskyddet finns i METSO-området. METSO-objekt på åssluttningar eller sandiga åsmoar som har stor betydelse på grund av sitt läge finns kring Salpausselkä och på de stora längsgående åsarna i Tavastland. Solexponerade åsmiljöer kräver naturvårdsåtgärder för att bevaras.

Publicerad 24-03-2016 kl. 13.21, uppdaterad 24-03-2016 kl. 15.47

  • Skriv ut sidan